lång dag och jobbigt har det varit, men lite lite distans, fantastiska vänner och ett träningspass (och en massa kakor) har gjort det bättre. just nu känns det inte så väldigt jobbigt faktiskt.

pratade med mor förut. angela hade ringt och sagt vad som vart aktuellt med mig och hon ville höra att det var bra med mig. underbara mor. hon hade känt på sig att jag behöve uppmuntras (utan att veta om pete) så hon har köpt en sammetskavaj till mig som hon ska skicka hit. gullmamma. gav mig ett peptalk om allting och sade att så här är livet ibland. det kommer lösa sig.

allt bra med jenny och den lilla människan i magen.

imorgon ska jag till linköping och hälsa på roza och johanna. kan behöva lite avbrott från norrköping och mitt rum och alla cigg och bara hänga och äta lite kladdkaka. men på lördag ska jag på spångis 25-årskalas. planerar att dricka tequila till medvetslöshet och glömma lite en stund.

men jag har inte gråtit på länge (flera timmar...) och just nu hoppas jag bara att du känner dig bättre och att det någon gång kommer att gå över. just nu pallar jag nog inte att prata, men snart ska jag ringa till dig och höra om du vill träffas. men det känns rätt. det gör faktiskt det, nånstans bakom allt det hemska.