Tuesday, January 31, 2006

oadresserat brev till...

(om jag skulle få frågan vad trodde du egentligen?)

jag trodde ingenting eftersom jag inte tänkte. jag vet bara att jag aldrig tänkt så på dig innan och sen klev du in genom dörren i fredags eftermiddag och det sade kaching i huvet på mig och sen fanns det bara där. jag bad inte om det, det bara hände. jag skulle inte sagt nånting om jag inte hade förmågan att bli så jävla dum när jag är full så jag hasplade ur mig en massa grejer och nu vet jag inte hur jag ska hantera mig själv och hela situationen.

0 Comments:

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home