min chäf

Åh jag blir tokigt på det när jag jobbar med honom och han blir helt hysteriskt och jag blir tyst och inåtvänd och oorganiserad i huvudet och det känns som att det suger energi ur en som man behöver när det är beställning på beställning men det går inte jobba TILLSAMMANS med honom för han har ingen naturlig lugnhet som gör att han bara tar det som det kommer och kör som Tom gör, gillar tusen miljarders gånger mer att jobba med honom och jag vet inte hur det kommer bli i januari när Tom slutar och det bara är Michael där för varje dag jag jobbar med honom är bara lite dread liksom, och man kan inte göra nåt vettigt jag kan bränna brödet i ugnen men han insisterar på att jag ska komma och titta på något han vill demonstrera för mig och jag kan inte säga emot ett dugg för han har 20 ÅRS ERFARENHET AV DEN HÄR BRANSCHEN så även om han suger på det så vet han bäst ingen protest.

om han bara var en hemsk människa skulle det vara lätt att gå därifrån, men när vi slutar jobba är han en skitbra människa och jag gillar alla andra som jobbar där, jättemycket, vi funkar som ett lag tillsammans så jag vill inte sluta även om det är bläh att gå tilljobbet på lördagar för man vet att det kan bli en riktigt stressig dag (som idag) och då är michaels utbrott bara russinen i kakan som gör en tröttare och tröttare i köket som är 33 grader varmt och det går tre timmar mellan att man tittar på klockan för att man är upptagen.

så, idag var en lite ansträngande dag och jag förtjänar att gnälla lite lite tycker jag. ta det inte på fel sätt, jag tycker inte illa om min chef som människa, inte alls, han är bara en person var arbetssätt i köket som min person inte stämmer överens med. vi är inte två bitar i ett pussel, det är snarare som att han är en legobit och jag är ett TP, eller något. Men det får funka.

Imorgon ska vi på svensk julmarknad (YEAY!) i Toorak, sarah gav mig karta + vägbeskrivning idag, det artar sig. ikväll är david hos Anth och spelar poker, jag har ensamkväll, har ätit glass och lussekatt och ska läsa hela helg-The Age (melb-tidning) som väger typ åtta kilo och kanske kolla på film.

och ja just det, igår var vi nästan med om en olycka. typ enda gången nånsin jag har varit rädd i en bil. vi åker och lyssnar på radio, franz ferdinand, dansar lite och närmar oss ett rödljus. vi åker precis bakom en bil och kanske tjugo-trettio meter innan ljusen slår det gröna precis om till orangt och david tänker att bilen framför kommer att åka igenom på det oranga, för det såg inte ut som att han skulle sakta in, och han hänger med. men sen bromsar bilen framför och shit alltså. det var centimeter det handlade om, david slängde sig på bromsen och toksvängde och var istället för att köra på bilen framför nära att köra på en stadig stolpe. sjukt sjukt nära, otäckt var det. men tydligen så har alla andra faktiskt varit i olyckor, david var ju "bara" nära. careful driving honey, careful!