hiroshima, mon amour

håret är borta, eller i vart fall det hår som inte riktigt kändes som hår längre. fick inte skäll för at tjag hemmablonderat men däremot sade hon att det var ju riktigt bra färg på det för att vara hemmablondering från mörkrött till blont. nu är det lite kortare fast inte så mycket egentligen, den stora skillnaden är hårmängden, typ hälften är borta och det slitna. döskönt. david har fått sin födelsedagspresent och han älskar den (om 27 dagar åker jag, det är ingenting, det är 3 x 9 dagar bara. nervöst!)

har inga weetabix kvar, ska silverschampoonera håret en stund och sen gå och och gå innan det blir massplugg. tror att det här är en bra dag, kan nästan inte bli annat när det är dimma ute och jag har klippt håret! jag har tjatat om det ett tag nu, så det är rätt gött att ha det av.