mountain goats

var helt fantastiska. bland topp fem konserter ever. väntade mig tyst och lugnt, melankoliskt och cyniskt. det var energiskt och sprudlande på ett sätt som var helt överraskande och roliga mellansnack och publikparticipation. sorgsenhet och hemskhet sjungen med ett leende.

åh jag blev så glad. john darnielle, du man. karisma kallas det tror jag, när en småknubbig man med glasögon, lila skjorta och skolblazer med (tror jag) anthrax-tryck på ryggen kan göra ett sånt intryck, bara kan stå där och vara så otroligt cool.

fem toasters av fem möjliga.