Sittningsfisk!

Jag förstår inte varför människor har problem med att få sina ungar att äta fisk, som att det skulle vara nåt särskilt och speciellt med den maten som skulle få ungarna att vägra. Det är väl bara att servera maten, äta själv och vara tyst så äter nog barnen. Och ja just det, vänj dem vid det. Låt dem inte äta fisk för första gången vid fem års ålder och gör nån stor grej av det. Då är det klart som fan att de blir misstänksamma. Min mor har fem barn och alla vi älskar fisk - hur lyckades hon med det om det nu är så svårt att få barn att äta fisk?

Det går över mitt förstånd litegrann. Det ens föräldrar äter äter man ju själv ju. Rubriker som Våga servera den nyttiga fisken eller Fisk - som barnen själva väljer cementerar ju bara fast bilden av maten som något alldeles utöver det vanliga som barn aldrig skulle komma på tanken att äta. Det är ju bara korkat. Det är väl som med allt annat. Bara ät! Så ska ni nog se att de äter. Puckon. Citatet " Men att fisk är nyttigt är inte ett argument som biter på barn." känns bara helt korkat, fast i samma grej där. Men säg inte att det är nyttigt då! Varför poängtera ut att det är nåt speciellt? Det är bara fisk!

Ja, det kanske kan bli min nya grej. Pedagoger för alla. Så lyckas du med alla svåra situationer. För jag är smart. Och kanske lite elitistisk. Men det får man vara.

I lördags köpte jag en makrill på Hemköp och åt. Bara stekt makrill. Vad gott det var. Saknar färsk egenfångad fisk.

Dagens uppdrag är att heja på mig själv i spegeln varje gång jag ser mig.

Uppdatering!

Jag blev medelst förkortningar vänligt men bestämt tillsagd att uppdatera bloggen. Så, ok då.

Jag har skrivit tenta, det kan ha gått åt helvete eller så är jag bara smart och effektiv. Vi får se. Jag skrev i 1 timma 20 minuter av fyra, inte ens halvtid. Men jag hade verkligen inget mer att skriva.
Men jag köpte nya skor igår. Igen. Jag är hopplös. Men de är snygga och lite söta, fast jag har bytt snörena mot vita. Bra skit för övrigt att ha fötter som är 22,6 cm långa. Det innebär ca strl 35 och jag köper skor på barnavdelningen. Billigare än de större varianterna iallafall.

Gonna reach the top, she says thats just her first stop

Sådant här ger mig lite framtidstro. The Dragonfly Festival. Låter som bästa sortens hippiesammankomst - på Ekehagens Forntidsby av alla ställen. Det allra allra bästa med den är att de på flyersen annonserar festivalens alla fördelar och bland dessa hittar vi hitar såsom: (håll i er nu) swimming lake, trees och no burger vans. Träff med brudarna igår - Johanna hittade flyer och nytt band föddes där då. Destined to reach the stars, and thats just the first stop baby. The No Burger Vans är arga på allt och frontas av Formerly known as Treasure Hunt. DiLeva-karaktärer i skägg och kaftan är vardagsmat. Jag känner på mig att en legend är född.

Första sketchen med mitt förslag på bandlogga. Brudarna höll inte riktigt med. Jag anar en konflikt. Det här kan vi filma och sen gå i terapi och sen komma ut som vänner igen. Lite som Metallica.

Utöver bandskapande var brudarna fina och bra. Falköpingssnack och namedroppande som alltid i dessa sammanhang och alla var sådär snygga som de alltid är (när blev vi värsta fox-gänget? alla är ju döheta.). Sen åt jag halloumisallad (fick TNE att äta grönsaker, yeay) och Animals med Ricky Gervais (som faktiskt är rätt het för att vara småtjock och född -61.) är fortfarande lika rolig tredje gången jag ser den.

Imorron har jag tenta. Kanske kommer gå åt helvete, jag vet inte än. Det visar sig vid kanske elva-tolv imorron.

Baby it's you

.
Jag gillar amatörvideor med mycket känsla.

Out on the streets looking good

Och jag vinner tävlingen i kategorin flest vuxenpoäng efter att flertalet gånger drabbats av tanken "gud vad skönt det vore med broddar i det här jävla vädret". Men så är det.

Fick hem Skuggornas Hus den gamla serien från 90-talet som jag tyckte var så bra och jag läste boken om och om igen. Den håller typ fortfarande och jag tycker fortfarande samma killar är snygga om än lite små. Veckan bjuder inga överraskningar tror jag, ska plugga och studera och analysera de olika bedömningsteorierna och redskapen som ska finslipas för vår framtida yrkeskarriär (min favorit är Anderson & Krathwols revision av Blooms taxonomi. Använd på rätt sätt så kan den vara väldigt allsidig tror jag och jag har tolkat den som att ett svar (på vilket slags prov du vill) inte behöver ligga i bara en ruta, då blir den väldigt fådimensionell och svårarbetad. Tänk större tänker jag, stora delar av schemat. Jag gillart.) och kanske åka till Linköping. Och träna lite. Det var väldigt längesen jag fick sån träningsvärk efter något som jag fick efter afrodansen i torsdags så det ska jag göra igen. Så jäkla kul och befriande och sista låten släckte hon ljuset och man kunde bara dansa.

Anyway. Resten av kvällen blir Horton hears a who. Hoppas den är bra.

oj vad vacker hon var

.

i aint no fish, i pay any price

Påsk 2008

Solsken, Bright Eyes, GES, Eva Dahlgren, tonårsfilmer, stekt makrill, hemmagjord ärtsoppa, alldeles för mycket godis, bli väckt av spinnande katt tjugo i fyra, vitt vin och räkor, glass med blåbär, mera sol, minusgrader och långa promenader, Napoleon Dynamite, Trentemoller och allmän påskighet samt country. Och Dirty Dancing.

Minnen av en himmel i april

.
Det skrivs mycket om Håkan Hellström nuförtiden.
Men jag tror att jag lämnar det så,

och lyssnar lite mer på Aprilhimlen, hans lätt överlägset bästa låt.

Klapa klad påskhest

.
Och jag vann på det, såklart. Eller ja, vann andrapris iallafall.

världens näst bästa påskägg.


ena sidan av påskhesten



andra sidan


Och så vinsten

Bastuklubben anslås, tisdagar i våra hjärtan

.
Orka skriva nåt inspirerat och kul på en tisdag, har så få bra uppslag på såna dagar. Igår hällde nån en stor balja slask över stan med förväntat resultat. Idag har jag bastat, städat kockrum, tvättat ungefär femtio handdukar och vikt desamma. Och där tar det ungefär slut. Har även börjat om i allas vår favorit McMillan. En vecka och ett par dar kvar till tenta. Ska sova lite i Klocket hos Yvonne så Slemmas päron kan sova någonstans i påsk. Det kan bli bra. Och plugga en hel hel massa.

Tjejvodka. Bara i Ryssland. Heja heja. Fast alla dessa alkoläsk som är lanserade rakt in i alla flickhjärtan då? Är inte det samma skit, fast utblandat med läsk bara? Damskaya Vodka. Namnet är ju snyggt ju.

Idag reagarade jag på det här: Vem fan låter sin sjuttonåring klä ut sig till dominatrix? Vad som helst som är slampigt kan jag gå med på, men dominatrix? Hur gick tanken när hon clearade det med modershjärtat och fadershjärtat? "Jag vill klä ut mig i lack och läder till någon som binder fast karlar och piskar dem för de blir kåta av det." "Ja, min dotter det är en bra idé. Använd vår herrgård som arena för din underbart oskyldiga maskeradfest, bara mer än ett halvår innan din faktiskt födelsedag. Ja, jag har en till bra idé, bjud in hela skolan vet ja! The more the merrier!" Sen gick det som det gick också. Tonåringars urspårade fester verkar vara tema nuförtiden men i Australienland har man åtminstone vett att visa upp sig i fräcka (retro-ord!) solglajjer än i dominatrix-klädseln.

Jag kan bara föreställa mig. Anyways. Det är alldeles för få som klär ut sig till dominatrixer nuförtiden. På halloween såg jag absinth-fairies, grekiska gudinnor, superhjältar och clowner men inte en enda dominatrix. Undras vad det beror på.

Och, i sommar ska jag se den här, även om jag måste ta ledigt från jobbet. Jag gillar robotar. Det har jag alltid gjort sen jag var litet barn. Wall-e. Det kan bli bra. Jag hoppas lite på det.

Bara rent allmänt så gillar jag verkligen Lisa Magnusson. Jag gör det. Jag har nog inte läst nåt hittills som jag inte har tyckt varit bra. Kanske det om Celine Dion då, eftersom jag i svaga ögonblick kan nästan tycka om ett par stycken av hennes låtar. Men utöver det så är hon min typ av tjej. Och bara en sån sak att hennes krönikor inte är cp-plusmaterial så att man faktiskt kan läsa dem. Det kan vara svårt att älska dem åttiotalisterna, men det är svårt att låta bli också. (hennes blogg) (Inte riktigt lika bra som krönikorna)

tydligen kommer dia psalma till trappan 23:e maj, verkar bli en bra vår.

och så är jag lite blondare, lite bättre. fast topparna måste av. nu är de sköra. de små liven.

Mitt drömklassrum, fullt av hattar och mössor

.
En sak jag reagerade på på min nuvarande VFU-skola är kepsregelns frånvaro. I alla skolor jag gått i eller praktiserat i har kepsregeln verkligen varit en reell och allmängiltlig regel som inte får frångås vad det än gäller. Jag har observerat en desperat elvaåring försöka argumentera för sin sak att behålla mössan inomhus för han skämdes så över sitt hår (hans mor hade ställt in trimmern fel först och därför var håret mycket kortare på en remsa på bakhuvudet och eleven tyckte det såg hemskt ut och ville ha kvar mössan på) men läraren gick till slut obarmhärtigt fram och drog av mössan från elevens huvud när eleven försökte hålla kvar den och läraren hade den sedan på katedern resten av lektionen medans eleven försökte täcka för sin misstagsklippta frisyr. För alla vet ju att mössa och keps får man inte ha inomhus! Jag tycker det är dumheter, rent strunt och idioti att lägga så mycket tid och energi på rena skitsaker. Tjejerna på andra sidan klassrummet med scarves i håret fick ha dem kvar.

På nuvarande skolan så tog det mig ett par dagar att reagera men sen slog det mig - tre av killarna i klassrummet har keps på sig. En tjej har mössa. Läraren, min vägledare (som jag för övrigt fick mer och mer respekt för under praktikveckan, han är ju rätt grym ju), håller lektioner. Eleverna är engagerade och vill lära sig - eller inte alls. Som det är i en normal klass. Kepsarna är inte den ogenomträngliga mur av icke-lärande material som en del verkar vilja få det till att det är. Undervisningen flyter helt enkelt på som sig bör i en svensk skolklass. Det känns skönt att veta att det jag förstod redan i första klass är sant. Man kan lära sig med keps på huvudet.

Jag har väldigt lite förståelse för hur många kan lägga sån stor vikt vid tjafs och trams när det är små små saker som inte stör om man inte låter sig störas - och varför låta sig störas när det inte är någonting som stör egentligen? Läste en krönika av Terri Herrera-Eriksson
som jag tyckte var hemskt bra just på det här ämnet. Varför läggs så mycket vikt på såna här saker? Det är ju i slutändan inte ett dugg viktigare än vad eleverna har för färg på strumporna - det är inte kepsens vara eller inte vara som gör att de lär sig! Hon berättar om hur hon jobbat på en besvärlig skola där många elever har svårt att klara betygen, men att:

"Hursomhelst lyckades ändå mycket av utvecklingssamtal och föräldramöten handla om mobiler, kepsar på lektionen och om det var okej att sitta med stolen bak-och-framvänd. Få samtal berörde det väsentliga: Hur mår eleverna? Hur går det för dem? Vem hjälper dem med läxorna? Vad har de för framtid? Hur ska vi få dem att förstå poängen med att gå i skolan?

Jag är rädd att vi till sist signalerade till eleverna att det är okej att vara hur oengagerad som helst i skolan, bara man inte har keps på sig i klassrummet."

Som blivande lärare blir jag så trött på sådana inställningar. Ja, det måste vara ordning i klassrummet, men i mitt klassrum kommer inte ordningen mätas i antalet kepsar som jag som lärare kan beslagta. I mitt drömklassrum kan alla ha vilda huvudbonader och ändå lära sig om franska evolutionen och vilken roll x egentligen har i 3x - 54 = 127 för det är inte vad eleverna har på huvudet som är det viktiga utan vad de har inuti och lärare måste lära sig ta vara på innehållet istället för att förbjuda pyntet på förpackningen!

jag bröt inga ben och det var kul

Men påstå att jag är bra på att åka skidor vill jag inte.

ge mig mera!

Åh, jag drar till fjällen men är helt nykär i TSOOL, fast 90-talets då.

men dagens blir lite electrominimalism med vocoderröst. heja laurie anderson.

ja jag är feminist

.
Fan vad bra hon skriver det, på rim, Lisa Magnusson (typ andra veckan i rad jag skriver om henne, förra gången var det kvinnliga komiker och att runka maud olofsson i munnen, heja petra mede.).

Men vad bra det här är:

" Framför allt vill jag att feminismen skall vara mer än ett oantastligt sätt för kvinnor att kritisera andra kvinnor som inte beter sig rätt, eller sminkar sig med fel palett, eller knullar fel person på fel sätt, eller helt enkelt inte följer intern kvinnoetikett. Det gör mig verkligen ledsen på riktigt att den så kallade kvinnokampen kommit att handla om YTA, att den blivit en ursäkt för nåt slags vidrigt snörpig FOSTRAN."

Tycker det är väldigt väldigt bra sagt. Det kände jag som tonåring och fortfarande. Är man inte politiskt lesbisk, orakad och osminkad får man liksom ibland inte vara med, trots att det låter så bra att alla kvinnor ska ställa upp tillsammans och krossa patriarkatet. Vill man ligga med patriarkatet eller sminka på lite guldglans på ögonlocken spelar det ingen roll hur mycket feminist man är. Så känner jag ibland. Och det tycker jag är lite synd. Eller ganska mycket synd faktiskt.

.
uppdateringar:

• mitt ilskeutbrott gick över efter långpromenad och samtal. ibland blir det bra
• min mor är bra skit, hon förstår att en månad kan man vara oförsiktig
• soundtrack of our lives är dagens nostalgi
• jag och emma tog på oss likadana kläder idag, det var kul
• imorgon ska jag till fjällen, huga!
  

Rätt upp i nittiotalet

.
Fy satan vad bra det är. Om jag hade träffat Ebbot utanför toaletterna på Tyrolen på Liseberg idag hade jag fortfarande kramattackerat honom. Med eller utan grön manchesterkavaj.

åh fy fan jag är så sjukt jävla förbannad. är så frustrerad på den jävla människan att jag kan skrika.

lämna mig i skiten bara, dra upp till ditt älskade jävla sundsvall. ikea passar väl dig bra.

Help the young

.
På ämnet ärkepuckon så läste jag om mannen/kvinnan i volvo som hade så bråttom att lagar inte hann följas och som antagligen tyckte att det var viktigare att komma en minut tidigare till vad det nu kunde ha varit som människan var på väg till än att inte köra på folk. En barnvagn till på köpet. Tycker det verkar vara att gå lite väl långt i jakten på tidssparande och effektivitet. Förstå att som förälder stå där och se det hända, att inte hinna reagera och dra bort vagnen. Så fort kan inte bilen ha kört mitt inne i stan eller. Eller blir man bara så chockad när hjärnan nånstans inser att den där bilen kommer inte att stanna, den kommer att köra på och mitt i vägen står min barnvagn, att man blir lite paralyserad? Att någon kör på en barnvagn händer liksom inte. Eller kanske inte ämne ärkepuckon utan mer vart är världen på väg?

A lalalalalalong, retarded monday, såpbubbler

.
Satt precis och drack ur min mugg, lutar huvudet bakåt för att få tag i de sista dropparna utan att koppla att jag har en sked i muggen. Skeden ramlar naturligtvis ut ut, ner på ansikte och glasögon. Yeay. Starta dagen med att känna mig lite retarded precis som igår då jag sprang till bussen, gick på bussen, gick av bussen på nästa hållplats och gick tillbaka till Kristine för att hämta nyckeln och fick sen gå till Ryd från T1 istället för att åka buss. Aslång tid tar det. Norrköping är lite mindre än Linköping, det är rätt skönt vissa gånger, tillexempel som när man måste gå emellan två kompisar. I Norrpan tar en sådan operation max en kvart vart i stan man än befinner sig, inte 40 minuters rask promenad.

I lördags klockan fyra bestämde jag mig plötsligt för att åka och hälsa på i Linköping, i retrospektiv kanske jag borde varit hemma och pluggat men whatever. Fem gick pendeln, förfest hos Kristine och Suntrip med nya vackra klänningen! Björn skulle fixa in mig gratis, världens bästa björn, men tjugo över tolv efter förfest med kokosfontäner och såpbubbler har han däckat så det blev inget med det men vi tog oss runt till alab och när de fick höra att det var fröken björn jag skulle in med så var det lugnaste puckarna och jag blev invinkad och fick stämpel och sen var det bara att köra. Jag blev kallad sommarflicka och söt och att min rumpa var snygg tillochmed under jackan, bra kväll för komplimanger även om både jag och roza hade klarat oss utan hiphopkillen som försökte impa på oss under Inner Circles Sweat (A la la la la long). Vi skrattade bara och jag tror att han fattade hinten och gick. Jag köpte en drink av Axel vars blogg jag läser ibland och varifrån jag laddat hem en av de senaste veckornas mest lyssnade låtar, hans hemmagjorda Maskinen vs. Digitalism-mix som jag tycker är helt grym. Vi såg på Daniel Lemma (se suddigt kort nedan, mobilkamera + dåligt ljus = suddiga foton), dansade till schlagers och klänningen är inte bara fantastisk utan underbar, lätt årets klänning (se icke-suddigt kort nedan). Sen gick vi hem och jag pratade med Kristines kollektivare och nästa dag gjorde jag mitt retard-busstrick, träffade Roza och fick äntligen tillbaka alla mina piller och underkläder, som jag längtat.

Nu ska Björn till att mobbas för däckningen, oh vad roligt det ska bli.

Till vänster har ni nog första kortet på mig här, till höger nedan Daniel Lemma, mannen med högt hårfäste (om än något suddig). Jag har snyggare klänning än vad han har. Snyggare klänning än alla faktiskt. Tack Indiska, bland alla fula gravidtält som är för stora för Bantar-Björn till och med i storlek xs hittar man det här. Guldkorn brukar det kallas. Jag är nöjd och glad. Vårens klänning, redan nu.

hej-hatt nyckel

gud jag tror jag håller på att gå av. har inte skrattat så mycket på jättelänge, riktigt bara kan inte hjälpa att det kommer i en kvart och går inte över utan blir bara värre-roligt. jag måste vara jättetrött. men det är ju otroligt roligt.

Tjuvtittats Helgeflundra och Hej-hatt nyckel. Helt hysteriskt roligt.

imorrn då?
ah, jag vet inte riktigt. får se.

There will be blood

.
Vi hade ett val på No country for old men och There will be blood igår. Fick tillslut lägga mig, de andra ville se There will be blood och jag hade ju redan sett NCFOM. Men åh. Lång. Tråkig faktiskt. Säkert en helt fantastisk film i många aspekter men jag gillade den inte. Hade mycket hellre sett No country igen. Det är en riktigt bra film.

Ibland går mina åsikter isär med kollektivets och ibland är de helt likadana. Med There will be blood går de isår. Näe, säger jag. Inte årets film (men så fick den ingen oscar för det heller.).

Idag är sista dagen på VFU, ikväll ska jag jobba, imorgon ska jag läsa och skriva hela dagen och bli klar med VFU-uppgiften. yeay. Nästa helg åker jag til fjällen och bryter varenda ben i kroppen. Jag ser fram emot detta med fasa.

Har Youtubat på Fantomens brallor, men hittade inget, så idag blir det ingen dagens låt.

put on my runningshoes

över 7 kilometer. Det var fan längesen jag klarade. tokpepp och jävligt bra, isabelle! det tog inte jättelång tid heller, kanske 46 minuter.

nöjd stavas n, ö, j och d.

idag bondade jag med 14-åriga grabbarna. söta de är. ta i hand, snacka lite, skratta åt ett skämt och man är inne.

fan vad fel det låter. de är ju inte ens lovliga.

A hundred years of drum-itude (illa försök till litterär vinkning av nåt slag)

.



Min favorit är 91. Lätt.

Jag ska nog ha en radiorevival igen. Hajpojken är bra grejer, särskilt när det är en helt annan Hajpojke eftersom Konstantin inte vill prata om den första Hajpojken någonsin igen.

Iallafall så är jag tillbaka i brödbakandet, men som den fejk jag är så kör jag på genomfejkat färdigmixfejkbröd, mjöl i påse + torrjäst. Men bröd är bröd. Skit samma.

Imorron är det friluftsdag.

En dag i läraryrket (jag har valt rätt)

.
Det var bättre den här gången. Dagen började utan slagsmål eller polisförhör utan istället med matterepetiotion inför morgondagens matte-test (mkt viktigt att kalla det test, psykologisk krigsföring mot eleverna. Kallar man det prov blir de stressade och freakar ur.) med den smarta gruppen (kallar sig själva VG-gruppen), ekvationer och uttryck. Kände mig smart för jag fattade det som inte de fattade. Sen skulle jag då ha mitt första prov. Jag har utformat det! Skrev om den för ett tag sen, hjälp jag är en smörgås. Jag har bara hållit i mellanstadie-läxförhör innan och NO på högstadiet är lite annat.

Det började bra. Gympa innan så hela klassen kom ganska konsekvent ca en kvart försent. En halvtimme räcker inte, det hinner man ju inte sminka sig på.

Längst ner i klassrummet sitter två tjejer. Lite småtjocka, en med blondblonderat hår, en med mörkt hår. Piercingbehängda. Med den riktigt aggressivt nonchalanta ointresserade attityden. Kläder som inte riktigt passar och den som ser ut som om den bryr sig minst om någonting överhuvudtaget vinner. De stirrar på sina papper i en kvart, kollar på varandra, blir omflyttade, fortsätter prata, stirrar en stund till och plitar till sist ner ungefär sex rader var och sen återgår de till utryckslös ignorans. De har redan gett upp, vet att de inte kan och försöker inte ens.

Resten av klassen gör nog sitt bästa. De skriver och skriver och är klara efter ungefär fyrtio minuter. Man ser hur vissa kämpar. En tjej är sist kvar. Inte den jag väntat mig. Hon är snygg, bra klädd, lika sminkad och medveten som sina sminkade och medvetna kompisar. Resten av det gänget gick för tjugo minuter sen men hon sitter kvar, skriver och skriver, kändes som en otippad elev att faktiskt bry sig. Under tiden pratar jag med min vägledare. Det visar sig att han gick lärarhögskolan samtidigt som Uffe jag hade i NO i högstadiet De var polare. Och nu när jag tänker på det så har Uffe och min vägledare lite samma attityd, lite samma stil. Fem minuter efter lektionstidens slut är det blonda flickebarnet klar och lämnar in. resten av dagen sitter jag och läser miniuppsatser om matspjälkningen. Det märks klara skillnader på vissa av eleverna (ja, den blonda flickan skrev väldigt bra) men de flesta ligger på G-nivå. De har greppat konceptet men orkar inte lära sig komplicerade ord. Några är helt ute och cyklar, men det var väntat.

Fantastiskt roligt att läsa när jag vet att det där kommer från att jag hade en idé. Jag har fått dem att skriva det här, fått dem att tänka och anstränga sig och skriva, ibland flera sidor. Det är en rätt häftig känsla.

Valda citat ur mina elevers prov på Matspjälkning och näringsämnen:

"Vitaminer och mineraler finns i växter och berg."

"Kolutrad finns i pasta och potatis, protoriner finns i grönsaker och frukt."
(från en av killarna som kämpade otroligt. Hans uppsats var full av stavfel (kolutrad = kolhydrat, protorin = protein) men vad bra den var! Han hade fattat!)

"Vatten finns i: vätska, mjölk juice."

På frågan om hur man kan påvisa näringsämnen med vissa labbar:
"Koka korven med nått pulver, se om det blir gult då är det typ proteiner eller nått."

och min favorit för den visar på sån underbar förståelse för hur det funkar, hade det här bedömts med Anderson och Krahtwools revision av Blooms taxonomi skulle det täckt in stora delar.

"Proteiner fungerar som lego."

Jag tycker om tanken på att bli lärare.

ge mig musik

jag har ingen inspiration till någonting nu. Jag käkar god ost och lyssnar på 60-talsklassiker istället.



(tråkvideo, men whatever, låten är bra)

På ämnet överreaktion

.
Det här är ju till och med värre än vad jag kan koka ihop vad gäller dramatik när jag är full. Hur tänker man då? Blir det bättre efteråt? Hon kan ju liksom inte dejta i en isoleringscell.

Det var lite för mycket helg den här gången och det avslutades med sån frustration över att det där brödet inte blir som jag vill. Nu ger jag upp.

Får nöja mig med att jag är bra på vanligt bröd.